Lär känna och förstå ditt barn vid måltiderna

Måltiderna kan på grund av det ibland bli laddade med ängslan istället för lust och glädje. Det här känner ju barnet av förstås. På samma vis kan barnet, när det inser hur gärna du som förälder vill att han eller hon ska äta – tycka det är intressant att visa sin egen vilja. Ett av de enklaste sätten är att vägra. Det behöver inte betyda att barnet inte är hungrigt men ibland kan det ju faktiskt vara så. Var lyhörd för var ditt barn befinner sig känslomässigt vid varje måltid. Innan barnet har sitt språk är det här ännu viktigare. Vad försöker ditt barn kommunicera

Vad betyder ditt barns protest – egentligen?

Om du är medveten om att måltiderna är ett av barnets effektivaste tillfällen att visa sin egen vilja kan du ge ditt barn möjlighet att delta och visa sin personliga vilja på ett konstruktivt vis. 

I vissa åldrar är det svårt för barnet att få för många alternativ att välja mellan. Ibland undviker man bråk genom att som förälder välja åt barnet eller i alla fall minimera alternativen genom att endast ge två alternativ. Vill du ha gurkbitar eller morotsstavar? Det är också bra att som vuxen låta barnet bestämma till en viss del över sin egen mat. Om brödet ska vara utan kanter, så skär bort kanter. Bråka inte om det lilla utan försök möta barnet i sin självständighetsutveckling. Genom att låta barnet var delaktigt och till viss del bestämma stärks barnets självständighet och barnet känner glädje och delaktighet vid matsituationen.

Var inte rädd för ilskan

Oavsett hur harmoniskt ni har det därhemma, och oavsett hur väl du bemöter ditt barns alla önskningar kommer det då och då att bli argt – och precis som vi vuxna kommer ditt barn göra en massa saker när det är ilsket som det kanske inte vill - som att strunta i att äta fast det är hungrigt. Att kunna bli arg är viktigt, lika viktigt är det att kunna släppa ilskan och gå vidare. Ofta är det bäst att låta ilskan gå över och låta barnet äta senare än att fortsätta truga när raseriet är som värst. 

Försök att undvika att luras till att göra måltiderna till en viljornas kamp eller en känslomässig teater för dig och barnet. Det handlar inte om att vinna. Se istället dessa viljeyttringar från barnet som sunda tecken på självständighetsutveckling. Om du går till dig själv – hur reagerar du när någon fortsätter tjata på samma vis när du tydligt visat att du inte vill?