Barn och mat

De allra flesta barn klarar sig alldeles utmärkt på bröstmjölk de första 6 månaderna. Men om ditt barn verkar nyfiket på att prova annan mat kan du tidigast från 4 månader testa att ge små smakportioner av annan mat. Det är viktigt att smakportionerna bara är små, endast ett par små skedar, för att låta barnet vänja sig vid nya smaker och konsistenser. Smakportionerna ska inte ersätta någon del av amningen. Ta god tid på er och låt barnet bestämma takten.

Eftersom barn inte kan äta så stora portioner är mellanmålen av större betydelse för barn än för vuxna. Många barn behöver, förutom huvudmål och mellanmål, ett extra kvällsmål innan läggdags. Ett kvällsmål innan man lägger barnet kan ge en mer rofylld natt. Men tänk på att inte ge mat alltför nära läggdags, eftersom det också kan göra det svårare att somna.

Livet med små barn är fullt av överraskningar som kan vara svåra att förutse. Om du har bra rutiner runt mat och sömn blir det lättare att tackla sådant som inte går att planera. Bra vanor sätter en lugn ram runt dagarna.

Att börja med riktig mat är ett äventyr för ditt barn. Från att ha ätit samma sak i hela sitt liv öppnar sig nu en värld av smaker. 

Kring 9 månaders ålder lär sig ditt barn att bemästra "pincettgreppet" - alltså att kunna plocka upp små saker med tumme och pekfinger. Ett ypperligt sätt att träna pincettgreppet är med mat i små bitar.

Nordiska kostundersökningar visar att nästan alla ettåringar får dagsbehovet av frukt och bär varje dag. Men när barnet växer, får mer vilja och inte alltid tillbringar hela tiden med sina föräldrar minskar intaget.

Fullkorn innehåller alla delar av sädeskornet medan fibrer kommer från en del av sädeskornet. Det innebär att man får i sig fler nyttigheter om man väljer fullkorn och inte enbart fiberrikt.

För lite större barn och vuxna rekommenderas att minst hälften av kalorierna bör komma från kolhydrater. Bakom det samlande begreppet kolhydrater döljer sig många olika ämnen. De huvudsakliga grupperna är stärkelse, sockerarter (både vanligt socker och naturligt ingående sockerarter), samt fibrer.

Fisk innehåller många näringsämnen som är viktiga för barns utveckling. Man brukar kalla fisk för ”näringstät” mat, vilket innebär att man får i sig många näringsämnen per kalori.

Många oroar sig över att barnen äter för mycket socker. Och det gör de. Alldeles för mycket, faktiskt. En stor risk är att sötsaker tar plats från andra näringsämnen och att barnen inte får i sig det de behöver ur näringssynpunkt. Men man kan ha bra matvanor, även om man också äter små mängder socker.

För små barn är fett en viktig energikälla eftersom de behöver mycket energi per kilo kroppsvikt.

Det finns tretton olika vitaminer som är nödvändiga att få i sig via maten. De kan inte ersätta varandra utan har alla sin specifika funktion i kroppen. Vitaminer finns i mat både från djur- och växtriket. Här i Norden, där vi har god tillgång på mat, är vitaminbrist ovanlig.

Järn finns i kroppens alla celler. Det finns i blodet i form av hemoglobin, i muskler i form av myoglobin och lagrat i bland annat lever och mjälte som förrådsjärn. En nyfödd baby har cirka 250 mg järn i kroppen och vid vuxen ålder är förrådet ungefär 3–4 gram.

Man har länge känt till att D-vitamin är viktigt för skelett och tänder och har stor betydelse för skelettuppbyggnaden. Flera undersökningar har visat på vitaminets positiva effekt på bland annat immunförsvaret, det vill säga att det kan minska risken för vissa sjukdomar såsom diabetes och allergiska sjukdomar.

Fisk innehåller många näringsämnen som är viktiga för barns utveckling. Man brukar kalla fisk för ”näringstät” mat, vilket innebär att man får i sig många näringsämnen per kalori.

Alla mineralämnen är nödvändiga för kroppen, men mängden och behovet varierar. Vissa mineralämnen finns bara i minimala kvantiteter och kallas då spårämnen. Varje mineralämne har viktiga uppgifter och de kan inte ersätta varandra.